Igår på lunchen gick vi en runda på Dunö, eftersom vi hade ett litet ärende dit. Dunö är precis som Stensö en halvö som sträcker sig söder ut i Kalmars minimala skärgårdsband. Naturen är helt dominerad av stora ekar och en del täta hasselbestånd. Där finns några stora hagar innan Dunös bebyggelse och längs hela öns sträckning är det bostäder med allt från gamla sommarstugor till nyare, pampiga villor. Det byggs en hel del i området nu igen, vilket gör att det är ännu mer varierande med nya hus och vacker natur.
Vi började vår tur på den västra stranden (där allmänna badplatsen ligger) i vinden och vi blåste faktiskt nästan i väg, eller i alla fall blåste hundarnas koppel iväg, så jag drog mig bort från den sidan av ön och gick istället på de stigarna som går mellan Knipuddevägen och Dunövägen.
Den här rundan hittade jag, lite för mig nya stigar, att gå på med Otis och Elton. De tyckte att det var riktigt spännande att gå den här rundan. Det är många hundar som rastas här, misstänker jag, men vi såg faktiskt bara två på lite avstånd idag. Vi såg i och för sig också en björn, av modell: ”större trädgårdskulptur” och Elton i spökåldern visste inte hur han skulle reagera, medan Otis tog tag i det och skällde ut den rejält. I spökåldern (7-8 månader och framåt) är det vanligt med oväntade reaktioner på saker och Elton hamnade mest i frysläge, som han kom ur själv, vilket var bra gjort av honom. Blev ju lite miljöträning tack vare det här mötet. Det var väldigt tydligt hur svårt de hade att tolka vad det var för någon figur eftersom staket var emellan och de inte kunde komma fram och titta och nosa på nära håll.
Önskar att jag tagit fler foton på ekarna och naturen och att det var en riktigt mysig runda ser vi ju tydligt här på Otis och Elton.
